Men är jag trött på min sambo eller är jag trött på min sambo?
Häromdagen hade han lagat middag när jag kom hem och jag blev SÅ överraskad.
Ska man verkligen bli så överraskad? Är det inte lite galet då?
Borde det inte vara en självklarhet, att man typ "delar" på sakerna?
Han blir ju inte överraskad när jag lagar mat, lixom.
Och nu när jag är arbetslös så har han någon konstig vision för sig att JAG borde
göra allt hushållsarbete (sa jag, och lät som en kvinna från 50-talet) - men det
tycker jag låter jävligt nedvärderande.. visst kan jag göra mer än vad jag gör, men
att jag helt plötsligt ska ansvara för ALLT.. no no.

Blä.
Ibland måste man bara få ösa ur sig lite.
Jag har inte ens använt några könsord!!
Bara lite gnäll. Man får gnälla.
Ni kanske inte alls håller med i det jag skrev, but I don't care.
Gnäll gnäll.



Kom nyligen hem från Hannasystern, det blev lite Spritzers på balkongen
under varsin filt, och lite plockgodis i småskålar, samt chokladpudding & grädde.
Omnomnom. Jag kunde knappt stänga min jacka när jag skulle cykla hem.
Börjar bli lite FÖR rund nu.. på riktigt.. det lixom stramar i huden.
There's no more stretch!!
Och på tal om att cykla hem så var det jävligt kallt.
Tumvantar och mössa hade ju inte skadat! Inte termobrallor heller för den delen.
Fast det kanske hade blivit lite svårare att cykla då...