Wohoo, äntligen hemma! : D
Tågresan var inte alls speciellt rolig på slutet, och då menar jag inte på grund av att det är tråkigt att åka så långt -
utan mer att det är JÄVLIGT tråkigt att tåget ska hinna bli försenat på vägen, så jag på Centralen får KUTA från
spår 17B till spår 5, på ungefär TVÅ MINUTER med min tunga väska (som slår hårt mot min klena stelopererade
rygg) genom hela jävla stället, genom folkmassor som inte vill flytta på sig, och jag hinner verkligen med nöd och
näppe med mitt anslutningståg och återfår inte andan & pulsen på hela resan. Knappt nu heller.
Och så får jag sitta på golvet. Fy fan vilken värdig avslutning!! Tack SJ!!

Men som en räddande ängel kom Herman på stationen hemma och erbjöd skjuts! Vilken överraskning! Jaaa!
Och som välkommen-hem-present hade Bella givetvis kissat på mattan. Ungefär fyra-fem gånger.
Klandrar inte Ingrid för att hon inte märkte det, det syns ju inte.. men jag kröp och kände.. och tyvärr kände jag
ju det på lukten när jag kom hem, trist! Dumma Bells.. Men åh vad skönt att få träffa henne igen! Det verkade hon
också tycka, jag blev halvt upphånglad i soffan här för en stund sen!

Nu ska jag dega å det grövsta, sen får vi se om det blir någon bildpåfyllning.
Ingenting har ju velat funka hos Miche när jag var där! Det funkade tydligen efter att jag åkt...
Någon som är förvånad? Inte jag! 
 

                                                  Ja vädret var ju fint åtminstone...