4 / 11 - 2012 - f u c k c a n c er

 
Nu dummade sig min dator så jag kunde inte skriva innan klockan blev tolv... men vi låtsas att
det är före midnatt så jag kan använda uttrycket IDAG och mena den 4:e november? Okej.

För det är en jävligt dålig dag idag. Den 4:e november 1996 tog cancern vår mamma. Vår älskade mamma! 
Det har alltså gått 16 år. Helt otroligt. I 16 år har vi varit utan dig..... och vi saknar dig....

                      
 
Så jävla orättvist. Blir arg. Blir ledsen.
Men minns dig ändå med kärlek och leenden oftast.
Just idag var det bara lite extra påtagligt... 

Efter jobbet var jag först på S:t Olof och tände ljus hos Dawid, på hans grav. ♥ Sen var jag uppe vid
minneslunden. Så himla vackert med alla ljus som tänts i helgen. Tänk om det var såhär upplyst jämt!

 
 
Lite senare åkte jag med lillasyster ut till mamma i minneslunden i Tillinge. ♥ ♥ ♥ 
 
 
Sen tog vi en sväng tillbaka (för min del) till S:t Olof så hon också fick titta på alla ljusen där. Magiskt. Igen. 

 
Nej nu är det slut på ljus... och dags för mig att sova... imorgon är det jobb igen, på tisdag är det återbesök hos
läkaren (upp ännu tidigare med andra ord!) och sen onsdag jobb, sen på torsdag får jag äntligen vila!! Nja, ska
upp och tvätta då.. men men... inte jobb iaf... : ) Behöver sova!! Är så trött jämt. 
 
 
 
 

Jag älskar dig mamma. Och jag saknar dig. Jag undrar hur livet skulle ha sett ut om du fortfarande funnits med
oss. Tänk vad stolt du hade varit över alla dina barnbarn! De är måååånga nu... : ) Niklas skrev en sån fin sak
till dig idag som jag hoppas att du på något sätt såg. Vi åker ut till dig nästa gång han kommer hit. 
Love you always always. 
 

Postat av: Annelie

Man kan ju tycka att man på nåt sätt borde vänja sig vid tanken på att mamma inte finns längre. Att man skulle acceptera det.....
Fast det gör fortfarande lika ont, eller på sitt sätt ännu ondare. Så otroligt mycket vi aldrig fått dela med henne, och så mycket hon har missat med oss, barn och barnbarn.
Jag hoppas att man på något sätt ses igen, sen..........
Love u lillasyster ❤❤❤

Svar: Jag är helt säker på att man ses igen. Fast det ger ju ingen jättestor tröst just nu direkt... Jag är ledsen över att jag & Hanna inte fick vara vuxna eller ens tonåringar med henne. Och ja, allt det där andra som hon/vi aldrig kommer få vara med om. Alla barn som inte får träffa henne. Att Niklas och hon aldrig får träffas. Och sådär. Även fast det gått 16 år så kan jag fortfarande bryta ihop över sånt...
Älskar dig också! ♥
Ida

2012-11-05 @ 06:56:05
Postat av: Mia

<3!

Svar:
Ida

2012-11-05 @ 07:39:45
URL: http://byggmia.blogspot.com

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Tack tack ♥


RSS 2.0