När jag låg i sängen imorse innan jag gick upp, fick jag en sån stark saknad av Bella.
Ingen som jamade utanför sovrumsdörren. Fick minnesbilder av den där dagen hos veterinären,

sprutorna hon fick och hur de gjorde henne svag, hur hon kräktes och hur hon somnade in.
Jävla jävla skit. Gråt och tomhet. Min älskade fina lilla bebis, vad jag behöver dig nu. 
Och så finns du inte här. Kan inte förstå. Bella Bella Bella. 

Jag älskar dig alltid. Det är så JÄVLA tomt utan dig.