HON ♥
Konstnären heter Camilla d'Errico och alla hennes teckningar
är fantastiska, och det här är min favorit. Började nästan grina
när jag såg den första gången. ( ♥ )
Ritade av den igår kväll, bara lite slarvigt sådär, med en bläckpenna.
Från min almanacka ala 2011. På baksidan av ett infoblad om hyreshöjning.
JAG SKA HA HENNE PÅ MIN VÄNSTERARM, gärna i år.
Det har jag vetat i 2 år nu. Jag SKA HA. Jag älskar henne.
N e d a n f ö r b i l d e r n a f ö r k l a r a r j a g v a r f ö r . . . . .
Håret, precis sådär lockigt och galet som mitt är. Egentligen.
Det finns faktiskt gamla foton från när jag var 13, när jag har exakt den här frillan.
Älskar alltid håret på alla hennes tjejer, så mycket, så böljande, så okontrollerat,
och själv förstör jag mitt, jag som älskar hår. Så jävla dumt. Så jävla dumt.
Wear your heart on your sleeve
Display one's emotions openly.
Precis så. Hjärtat utanpå.
Brösten med sina ärr och plåster/bandage, för bröstcancern vi har i familjen,
för mamma som opererade bort sitt sjuka bröst men ändå förlorade kampen,
för alla oss systrar.
Den skrattande och den gråtande masken, för min bipolaritet, för alla ups & downs,
för allt det fina och allt det fula, allt det bra och allt det hemska.
Det är som om hon konstruerat den för mig. Tack, Camilla, för att du ritat denna
otroligt vackra teckning. Nu väntar jag på pengarna som ska ge mig henne på kroppen. Hihi.
Jag tycker inte att tatueringar måste ha en viss betydelse eller mening, det är en konstform och
man kan absolut ha motiv bara för att de är snygga och passar ens stil. Folks försök till att
skapa en mening kan ibland gå överstyr. Men den här är lixom bara... tadaaa! All done - all Ida.
Fin bild :) Dina bilder är minst lika fina, dessutom är det rätt fantastiskt att kunna ta en bläckpenna och rita av sin favoritbild så den blir bättre än originalet.
Så himla fint. Började själv nästan grina när jag läste varför. <3
