Som jag sett fram emot detta, som jag skrivit och kämpat och hoppats och längtat, inte alltid trott att
jag skulle klara det. Här är jag nu, här är beviset. JAG gjorde det här alldeles själv, med er som bästa 
stöd och bästa publik. Jag är så stolt över mig själv och hoppas att jag kommer att fortsätta vinna över
denna sjukdom varenda dag! Jag läser gamla inlägg i kategorin "In sickness and health", där jag skrivit
mycket och fotat både motgång och framgång inom Trichotillomanin. Det är så att man vill gå tillbaka i
tiden och bara krama om den där Ida:n, och säga att det kommer att bli bra! Att hon kommer att klara det!

♥