Hoppsan, jag har inte haft tid för min precious precious blogg. I have a busy life!

Förklaring: I måndags jobbade jag till kl 19 och sedan var jag i studion med Marcus & Herman
från kl 19:30 till... typ 22:30, för lite fantastiskt körande. Och efterföljande "Vi fick feeling och skulle
bara lyssna på några låtar". Hem, åt en macka till middag, och en sömntablett, dök ner i sängen. 
Tisdag, dvs igår, jag jobbade till kl 19, sedan dansträning inför showen från 19:30, sedan kollade vi
tonarter på lite låtar, kom hem ca 22:30. Middag i form av macka och sömntablett igen. Idag är det
onsdag, jobbade till kl 19, hem och duscha och byta om, sedan hämtade Oskar mig och vi stack iväg
på dansträning, hemma ca 21:45. Det var en timme sedan. Har haft Facebook-kvalitetstid och nu är
det dags för middag! HALLÅ! MASSOR ATT GÖRA! Resten av veckan är jag iallafall ledig från
jobbet i butiken, men har ju andra former av "jobb", och imorgon är det showträning och extra
årsmöte och oj oj oj. Jag sover varje dag på min jobblunch, så trött är jag. Ställer tre stolar i rad
i köket på jobbet, lägger mig där i någon sorts fosterställning med min halsduk över örat/ögonen
och slumrar i ca 15-20 minuter. Zzzz.... Vaken/somnar/vaken/somnar, lite så. 

Joråsatteh... det funkar ju bra det här med att ha gått upp i tid iallafall.. ; )

Sång & dans & musik typ varenda dag. Det är ju fantastiskt ändå.
Nu är det ett lååångt svep med sådana musikaliska dagar; 

Mån: Studion
Tis: Showträning
Ons: Dansträning
Tors: Showträning
Fre: Studion
Lör: Studion
Sön: Studion
Och antagligen även Mån: Studion, och sedan
Tis: Showträning
Ons: Dansträning
Tors: Showträning
Fre: Studion
men SEN är det bara en vanlig jobbhelg i butiken!! Och sedan börjar det om igen.
Hahaha... när ska jag ha tid att träffa folk? (som INTE är med i Återsken?)

^^

 

IGÅR slänge jag ut ett väldigt peppigt inlägg på FB som jag hade tänkt slänga in här med,
men eftersom jag inte gjorde det DÅ så får jag väl göra det NU istället. Jag kopierar rakt av!!

Stannar ibland upp framför spegeln och ba "FAN VAD DU ÄR GRYM!!", till mig själv. Självpepp!
Att kunna dra fingrarna genom ett (ganska) långt tjockt hår efter att ha haft Trichotillomani sedan
11 års ålder, är heeelt otroligt. När den här första bilden togs (april 2013) trodde jag aldrig att jag
skulle klara det. (De andra tre bilderna är från imorse.) Jag imponeras av mig själv varenda dag!
Så himla härlig känsla! Må jag alltid orka kämpa emot! 

: ) ♥ Åhh, jag är stolt över mig själv. Underbart.