Här sitter jag och ser ut som en godisbit i turkosa mysbyxor och ljusrosa linne!
Kände mig dock inte som en godisbit inatt. Vaknade med värsta magkrampen,
hela rummet snurrade och jag kallsvettades. Jolly. Visste inte var jag skulle ta
vägen. Gick upp och lade mig i soffan en stund. Och sen gick jag och kräktes.
Wohoo. Sen gick jag och lade mig igen. Och sen fick jag värsta krampen igen.
Suck! Jag var inte magsjuk eller så, då hade det ju varit mer än så.. men jag
hade ont nu på morgonen också och var helt knorrig. Säkert medicinen.
Som tur är ska jag få en ny variant som ska vara lite skonsammare mot magen,
det var något om en licens bara som skulle fixas först... thank heavens.
Hoppas det blir bättre!!
Låg kvar i sängen till klockan 13, sen ringde Marcus och pratade lite om
giget den 10:e. Vi ska öva ikväll, samt boka in ytterligare ett datum så
vi kan öva lite mer. Det är ju inga torsdagar kvar nu eftersom vi har avslutning
nästa vecka! Men åh vad tomt livet kommer bli... no job, no showträning...

Kan man deppa ihop mer?
Hmm, probably. But don't open that door.


Miche åt lunch när jag åt frukost, och nu är han och fipplar lite i studion på jobbet.
Han tyckte jag kunde komma över en sväng men jag vet inte... Det spöregnade
imorse och det satte typ ribban för hela dan - fastän det är sol nu. Men jag är inte
alls sugen på att gå ut överhuvudtaget.. Ska försöka svänga ihop lite thaimat till
middag så vi kan käka innan övningen, men HUUUUR motiverad blir man när man
måste diska typ allt man måste använda innan man ens kan börja?!
För att allt alltid är odiskat? Vet inte om jag orkar laga mat.
Vet inte om jag ens orkar bry mig.

Samtidigt som licensen till min medicin blir fixad, så ska jag även ta in en till medicin.
Centralstimulerande medicin. Vet inte vilken det blir, vad den heter.
Men den kanske kan få rätsida på världen, litegrann. Den kanske kan få tillbaka orken.
Den kanske kan få lite ordning och reda. Rutiner.
Eller så bara kräks jag av den också. Vem vet?
Men då kanske man åtminstone går ner i vikt och blir av med de här tunga kilona
som jag tycker är alldeles för många just nu.. Och sitter på alldeles fel ställen.
Varför kan man inte bara samla alla kilon i typ behå-regionen? För är det något
plagg jag inte fyller ut så är det en behå. Allt annat är för litet men behåarna är
alltid för stora. Jag är så missnöjd med min kropp. Jag är så missnöjd med
att vara just missnöjd. Jag har aldrig varit nöjd! Buäh!
Och folk tror att jag är ytlig eller något, när jag står och byter kläder tusen gånger
innan jag ska iväg, t.o.m när jag bara ska till affären eller gå på promenad med
en osminkad lillasyster. Det är inte så. Det handlar inte om att vara så snygg
som möjligt. Det handlar mer om, att inte känna sig så ful så man nästan går sönder,
det handlar om att hitta nåt som inte känns fel på kroppen. Och det mesta KÄNNS fel.
Det känns som något som kliar, och skaver, fast lixom på insidan av kroppen.
Och då måste man ju ta av det! Det kanske inte syns, men det känns.
Och eftersom jag känner det så ser jag det. Jag ser ju att det är fel. På mig.

Hur klär man av sig ångest?