Det finns aldrig tid.

Just det, den också.

Jag: "Har du tid att prata då, då?"
Han: "Jag får ta mig tiden."

Ah. Inte finns det tid för att prata med flickvännen annars,
även fast vi inte pratat sen i torsdags. Och knappt då heller.
Fiiiiint.




Vad svårt det är att vara rationell
när man är så himla emotionell

varför står jag kvar här
när jag lovade mig själv
att inte ens gå upp
(but I did)
och sen att genast lägga mig igen
(bud I didn't)
för jag mår fortfarande illa
och jag är hungrig

magen kurrar så högt att katten tittar skeptiskt på mig

tick
tock
tick
tock
tick
tock
 



Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Tack tack ♥


RSS 2.0