Problemlösning?

Hittade en bra artikel hos Caroline och den hade många fina poänger. Postade den till Miche och bad honom läsa
det som står om PROBLEM, inte om just könsroller som den kanske handlar om i första hand. I liked that part.

Här finns artikeln, skriven av Soran Ismail.
 


Postat av: Caroline

Det där med könsroller är intressant. Som liten skulle man som flicka vara tyst på lektionerna och inte ta för mycket plats. Idag är det visserligen mer accepterat att vi kvinnor säger ifrån och står upp för oss själva med samtidigt ser jag egenskaperna som tillskrivs oss då - vill vi ta upp ett problem så är vi för mycket kvinna, dvs känsliga, ska överdriva osv, men man säger inte mycket om mäns slapphänthet och konflikträdsla. Oavsett kön, som om det ens handlar om det, så är det mer konstruktiv att ta tag i det, lyfta fram, reda ut, dvs kommunicera, än att bara sopa det under mattan och låta det växa till något förfärligt destruktivt. För det kommer inte att försvinna bara för att man ignorerar det. Vill man som kvinna lyfta ett problem anses man ofta som jobbig och gnällig, vilket är helt sjukt.



Tack för länken, förresten :)



Angående katten vet jag faktiskt inte vad man bör göra. Och det är så svårt när man inte ens vet om katten är hemlös eller inte. Vi bor i en villa, jag fick flytta hem till mina föräldrar för några år sedan för att ha råd att både plugga och hålla mig vid liv ;) Ska flytta till lägenhet snart igen, dock. Jag har ju pluggat hela livet och nu är jag arbetssökande istället. Men jag ville så förfärligt gärna ha en systemkamera så jag skaffade en på avbetalning, vilket jag hade råd med eftersom jag bodde hemma. Nu är pengar dock ett ständigt orosmoment även för min del - jag trodde det skulle vara lättare att få jobb om man hade en ordentlig högskoleutbildning men icke. Sen februari har jag varit arbetslös med undantag av ett semestervikariat på fem veckor i somras. Kan bara tänka mig vilken panik du dras med varenda månad då du har hyra och räkningar att betala - jag har ju i alla fall bott hemma och på så vis sluppit en hel del räkningar och orosmoment. Fy farao, jag lider så med dig när du skriver om det.



Men ja. Vad långt det blev nu. Men; kommunikation är ett måste, försöker man fly från det är man bara omogen. Amen ;)

2010-10-12 @ 14:51:04
URL: http://personligutveckling.blogg.se/
Postat av: Eve

Jag sitter nog bara och febrilt godkänner kommentarer just nu faktiskt! Haha...hmm..föreningsmöte...faan...låter ju kul..men alltså...klockan blir så mycket då! ;P

2010-10-12 @ 15:12:06
URL: http://eveseden.blogg.se/
Postat av: Caroline

Socionom stämmer men inte blev det enklare för det! Stundtals känns det som att man pluggat 3,5 år helt i onödan... att man i slutändan ändå får stå på McDonalds och knega. Förutom konkurrensen brukar arbetsgivaren tycka att man ska ha erfarenhet (ge mig nån då, hur ska jag annars få?) eller också anser de att man är för ung.



Kan du inte använda din gamla arbetsplats som referens då? Fy vad tråkigt att det ska vara så, att allt ska finnas på papper :( För jag minns när jag för längesen läste att du inte längre hade jobb och att jag tänkte att hur i helvete kan hon inte ha jobbet kvar där längre? För du verkar absolut ha bra hand om barn, och som musik- och bildlärare lär du vara ypperlig eftersom du är så duktig på det. I nästan varenda annons om jobb läser jag att de går mycket på personlig lämplighet och då får de fan bevisa det också :) Montessori, åh, det skulle jag också vilka jobba med.



Ja, plugga skulle du ju också kunna göra. Så känns vardagen lite meningsfullare, om det så bara är en kurs du läser, men man ska ha råd med det också, det är ju det :/



Fick säga upp den andra lägenheten, är 4 år sen nu, men har hittat en ny nu, ska flytta ihop med pojkvännen, annars hade jag definitivt inte haft råd :) Ja, du har en jättemysig lägenhet ju! Oj, då är det tur att du har så snälla systrar att vända dig till när det krisar :) Jag hoppas verkligen du hittar ett jobb snart, för det är så svårt att hålla sig flytande när man hela tiden måste oroa sig över pengar. Hade det så sist jag bodde i lägenhet - egentligen hade man inte ens råd med det. Man hade inte ens råd att gå och fika och ibland inte råd att handla mat, ja du vet ju verkligen. Pengar är inte allt, men det är tamigfan mycket!

2010-10-12 @ 15:34:22
URL: http://personligutveckling.blogg.se/
Postat av: Eve

Envy no moore...ringde nyss och ordnade så de tog bort alla pengarna. Buhuuuu!!! Men rätt ska vara rätt...det tyckte CSN också. haha.

2010-10-12 @ 15:48:03
URL: http://eveseden.blogg.se/
Postat av: Caroline

Inte bara jag som dålig erfarenhet av chefer :) Ja, jag hade ju också det intrycket, att du trivdes och att barnen älskade dig. Och får man dessutom så positiv feedback av föräldrarna så har man ju verkligen varit duktig på sitt jobb. Så ja, du skulle ju faktiskt kunna höra med några av föräldrarna om du hade fått använda dem som referenser :) För de hade ju bara haft positiva saker att säga, verkar det som :) Och ibland kan ju referenser väga tyngre än mycket av det andra :)



Precis, vilken jäkla paradox att tjata om att de kräver erfarenhet, men inte vara villiga att ge en någon. Jag trodde ju att det skulle lossna lite så fort jag fått mitt första jobb - att man ändå har lite erfarenhet att redovisa, men det ser inte så ut. Just nu finns det inte så många jobb att söka inom mitt fält över huvud taget. Jag är rätt insnöad på just behandlingshem, i alla dess former. Helst inom det skulle jag vilja arbeta med ungdomar med Aspergers syndrom, autism och autismliknande tillstånd för det är otroligt fascinerande. Fick praktisk och teoretisk kunskap kring det under min praktik och det var helt underbart :)



Jag satt och tänkte på det själv innan, undrade om du och Miche någonsin funderat på att flytta ihop eftersom ni bor så långt ifrån varandra? Jag har inte riktigt hängt med och inte velat lägga mig i och fråga heller, men är ni inte tillsammans längre i den bemärkelsen? Tråkigt i så fall :( Var riktigt hjärtskärande att läsa hur du mådde ibland, och jag minns att jag inte kunde låta bli att kommentera då. Det är ju så tydligt hur mycket du värderar och tycker om honom. Min pojkvän har fast jobb, som tur är och han är förstående när det gäller att jag kanske inte kommer kunna bidra så mycket ekonomiskt till en början. Han ville ändå flytta ihop så snart som möjligt, oavsett om jag hade jobb eller inte. Men samtidigt är det som du säger - man känner sig så värdelös. Även om folk, vare sig pojkvän eller vänner, gärna bjuder en på det ena och det andra så känner man sig så dum, som en börda som inte kan ge tillbaka och det känns så hjälplöst. Det känns liksom inte bra samtidigt som det är lika tråkigt att behöva tacka nej till vissa grejer på grund av ekonomin, som att åka 10 mil och fira någons födelsedag.



Du är som jag där, att du ändå hittar något positivt i det negativa :) Men det är helt sjukt att man i dagens Sverige inte ens har råd med mat alltid, utan får gå hungrig för att allt annat ska kunna gå runt. När jag bodde i lägenhet sist prioriterade jag inte alltid maten så högt heller - man skulle ju ha råd med annat också. Och detta i samband med att jag hade otroliga magproblem som gjorde att jag mådde dåligt så fort jag ätit nåt, gjorde att jag hade mina svältperioder. Såg det positiva i det då med - visst, jag hade ingen ork, men jag mådde ändå bättre fysiskt plus att jag sparade in pengar :) Men det var ju inte direkt hälsosamt. Var så skönt i somras när jag fått lön och verkligen kunde prioritera mat för en gångs skull - köpa vad jag kände för på ica och äta riktigt gott utan att febrilt kolla kontot hela tiden. Det var frihet, I say :)



Precis, de som säger att pengar inte är ett problem säger helt enkelt att det inte är problem för DEM. Fan, det är bara att läsa in sig på Maslows behovspyramid för att inse hur stor inverkan det har på ens välbefinnande - har man inte ens ordentlig råd med mat, hyra osv så är det jääävligt svårt att vara lycklig på alla plan, när inte ens de grundläggande behoven kan tillfredsställas ordentligt.

2010-10-12 @ 16:07:39
URL: http://personligutveckling.blogg.se/
Postat av: Eve

Ja, men de tar tillbaka allt och så får jag göra en ny ansökan så att det blir rätt. Så inte hälften fick jag heller. Vi får se vad det blir.

2010-10-12 @ 16:08:04
URL: http://eveseden.blogg.se/

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Tack tack ♥


RSS 2.0