Missnöje
Wow, men det är VÅR ute va? Eeeäähh....
: (
Utgångspunkt denna månad: 54 kilo! Kan bara bli mindre! Usch, inte roligt..
Vet faktiskt inte hur jag ska göra, kan inte trolla fram pengar. Ska jag be om att
få betalt för vårens/sommarens spelningar i förskott? Kommer ju behöva de pengarna
DÅ lika mycket som nu, det kommer ju inte vara bra heller... Och så kommer folk
fram och säger "Du måste sluta nu, du måste börja äta, du måste gå upp i vikt!"
HUR? Kan ni berätta hur? Äter ju redan utanför mina tillgångar, om man säger så.
Det är ju ingen DIET, direkt....
Måste ha ett jobb. Måste ha pengar.
Och nya handläggaren var sjuk.
:( jag hoppas verkligen allting löser sig..
Lägger man ut bilder som du gjorde i måndags får man skylla sig själv om man får kommentarer som "Ät!". Förstår du inte att det tydligen finns människor som bryr sig om dig och vill dig väl. Alla dessa ord är av välmening, till och med från människor som säkert aldrig ens har träffat dig. Och du väljer att kontra detta med någon slags ilska om att vi ska fatta att du inte har möjlighet att äta mer. Det är respektlöst gjort! Vill du ha hårda kommentarer istället? Att du får sätta lite fart och inte spendera så mycket tid på att blogga, försök istället ta tag i ditt liv. Börja med dig själv, ta hand om dig själv och var inte rädd för att ge allt. Och det hjälper inte att tycka synd om sig själv, ÄVEN om man faktiskt har det svårt, för det har du. Och var inte rädd för att be dina nära om hjälp, svälj stoltheten och kom upp på benen igen!!
Hej Anonym... du måste misstolkat det där lite. Jag är inte arg, inte det minsta faktiskt.. Känner mig mer frågande, "hur?". Jag VET att folk bryr sig. Det är inget jag ställer mig frågande till, mer hur jag ska "gå upp i vikt" när jag gör allt jag kan för att leva som vanligt. Jag skriver alltid öppet om hur jag har det och därför är det inte kul när folk tror att jag svälter mig med flit, för det gör jag inte. Jag älskar mat! Och jag pratar om folk i min närhet som fysiskt kommer fram. Jag får dåligt samvete för att folk oroar sig över att jag skulle göra detta med vilje. För det är ju verkligen inte så. Hårda kommentarer får jag väldigt ofta och jag tar dem inte alltid så bra, speciellt inte när de kommer från folk som inte alls vet något om mig. Jag tar inte din kommentar så dåligt eftersom jag tycker den är ganska vettig, men det är inte alltid lätt att vara så vettig SJÄLV när det gått så långt, när man inte får den hjälp man behöver och vill ha (och nu menar jag inte på arbetsfronten utan med andra saker som jag inte skriver om här) - självförtroendet ligger nere på noll. Och jag vill inte be nära om hjälp, känner mig redan som en parasit när jag får mat av dem. Jag ÄR rädd för att be om hjälp, folk har sina egna liv att ta hand om och egna munnar att mätta. Man kan be myndigheter om hjälp i över tio år utan framgång, man tappar tillslut orken.
Så tråkigt att bli kallad respektlös, bara.. : (
I love you darling <3
sv: Du har karaktär, det vet jag. Kanske ligger den bara väldigt långt ner under ytan just nu? Inte som min präktigtantstädahelafredagenkaraktär som dök upp från ingenstans idag. ;)
Skriv en lista på allt du ska göra och verkligen gör den. Steg för steg för steg. Terapi, jag lovar. När det är färdigt kommer en sten att vara borta från dina axlar. Börja med att städa (I can help you, love) så att allt är strukturerat. Sen kan man fortsätta med annat.. papperstråk och sånt. ^^
PUSS HJÄRTAT <3
DU kan få jobba här, som mitt hembiträde och kattvakt! :) Lovar 3 mål mat om dagen, rum till både dig och Bella och fantastiskt trevligt sällskap i form av mig själv och nova! Sounds good?? :)
Kram <3
Blir ledsen i öga och hjärta.
Det är så jävla frustrerande det här med pengar och att det är allt som verkar betyda något i det här samhället.
Har ju "hängt med" från lunar, så på något sjukt sätt känns det ju som att jag typ "känner" dig, trots att du kanske inte ens vet vem jag är.
Men jag känner verkligen med dig i allt det här, och hoppas på att allt blir ljusare så fort som möjligt.
<3
Kan du inte bara börja med att GÅ till typ ALLA affärer, kiosker, donken, max, fik ALLT i enköping och fråga om de behöver personal, extra, ta vad som helst som erbjuds. Jag har absolut ingen aning om om du gör det, men gå ut dagligen, sätt upp lappar överallt att du söker jobb. Kanske någon farbror som vill ha städat hemma? Alltid en början och ALLTID pengar.
Jag hade svårt att få jobb, fick INGET på 2,5år och nu har jag 2jobb och ännu ett på väg! Allt går, bara du peppar dig själv!
Lycka till, kram
om du kanske kunde sälja av lite utav de miljoner kläder du har och inte köpa nya hela tiden, kanske du får en slant för de.
En annan som har fast anställning har inte ens råd med så mycket kläder!
