Åhnej, det känns som om jag blivit ett matvrak igen. Fast jag vet ju att jag inte kan käka så mycket mat
utan att få ont i magen efter en stund. Men igår blev det en massa mat och KAKOR och så lite godis.. och vin..
Och nu har jag precis käkat spagetti & köttfärssås och jag känner mig lixom inte tillfredsställd! Mätt, I donno,
det är jag väl? Men det känns som om jag är alldeles TOM! Och jag troooooor att det har å göra med saknad,
man är tom på det man behöver allra mest (närheten) och så försöker man fylla det hålet som uppstår, med mat.
Fint. Det GÅR ju inte. Jag tror inte det skulle hjälpa ett DUGG om jag åt mer, jag skulle bara må dåligt.
Både fysiskt och psykiskt. HUR ska jag greja att han åker iväg på turné igen, om jag inte ens klarar ett par
dagar nu utan att känna mig såhär?

Har hällt upp badvatten med en massa skum som luktar skitgott. 
Och imorgon har jag en intervju som jag ser fram emot, och är skitglad över.
Så varför känner jag mig bara nere just nu? 
"Inte gjorda för att vara ifrån varandra" - Varför är jag här? Varför är du där?
Var är det meningen att man ska vara, egentligen?