Var är entusiasmen ibland?
Nu är jag det. Är trött på sång, är trött på dans, är trött på... det mesta runt det här.
Isn't it sad? Men det är så nu. Min hals är sjukt paj, min käke är sjukt paj, mitt huvud trillar
säkert av snart, av smärta och överansträngning. Jag vill ha en paus. Paus från show, paus från
sång, paus från jobb, paus från allt. Jag har inte tid. Jag har inte plats. Min kropp säger ifrån.
Och vad har man kvar om man förlorar sig själv på vägen?
Såhär ska det ju inte kännas.
Åh vilka jobbiga känslor du dras med ida :( förstår dig dock.. ibland säger kroppen ifrån och då bör man lyssna på den, men ibland är de så jävla svårt, fy fan... massa kramar till dig <3
Du får ta en låååång paus då. Egentligen finns det ju inte fler måsten än de man skapar själv.
Sv: Det beror lite på hur man ser på saken. Själv har jag dragit i handbromsen ett flertal gånger när jag sett att det jag gör inte tar mig dig jag vill, eller om det tar mer energi än vad det ger tillbaka. Senast var när jag hade ett fast och väldigt välbetalt jobb. Det började kännas som ett "måste" att ha det där jobbet. Så, jag drog i handbromsen och har inte jobbat sedan dess, vilket är typ fyra år sedan nu... Istället roar jag mig med att driva företag på deltid och plugga på distans. Har mycket tid, men inte så mycket pengar ca 1/3 av lönen jag hade), men just nu och under den här perioden har jag prioriterat att kunna ha och ta mig tid. Skönt, och jag har kunnat reflektera en hel del över tillvaron och har fått lite perspektiv.
Sv: Nä, jag missförstod dig inte :) och du får skriva långt om du vill, det gör inget. Förstår också att det måste trilla in en viss summa pengar varje månad för att det ska gå ihop, då kan det vara svårt att vara sjukskriven osv. Synd att jag varit lite för lat de senaste åren, annars hade jag kunnat anställa dig med en bra lön och "lagom" med jobb. Du ha ju en massa värdefulla talanger.
Tack tack ♥
