Jäääävla smärta, jäääävla kropp och jääääävla alla tandläkare/läkare som inte fattar hur jobbigt
det här är, och som inte ger mig rätt hjälp!! Ikväll brast jag ut i tårar under övningen för att det gjorde
så jävla ont, även fast jag tog det lugnt, och för att jag får panik över att det aldrig kommer gå över,
tänk om jag är helt körd? Soppa och INGEN sång för resten av livet? Nu överdriver ju jag gärna,
men det ÄR faktiskt allvarligt!! Och enligt sjukgymnast Malin så är det här tydligen sämsta stället
på HELA kroppen att bli sjuk/skadad på. Tydligen lite svårt att få rätt hjälp, och när man väl får det så
är det dyyyyyrt dyrt dyrt, och inte går det på något högkostnadsskydd/försäkring heller. Låter insane.

Jag måste få rätt hjälp, jag måste bli bra, jag grejar inte mer nu! 
Nu har jag iallafall fått veta vad jag ska KRÄVA på mitt besök på måndag,
det är för det första bedövnings- och kortisonspruta in i käkleden (aaaaaj!?)
på just det besöket, så jag kan gå hem och... jobba med käken....
och sedan en remiss till en specialist. Och inga fler jävla ipren-fånerier.

Såhär trevligt ser det ut. Jag har panik redan. Bild från google/landstinget.

Uähähähäää..... Men det kan ju inte vara värre än att gå och ha det som jag har det nu.......
Jag är bara så himla rädd och nojjig. Men som sagt, MER rädd för att gå omkring såhär.



Tur att man har lite fina människor omkring sig iallafall... tack. ♥
 Bit ihop / bryt ihop / i mitt fall - same shit.
GUVD.