Fight, fight, fight!
era ord och det känns som om jag vill ÄNNU mer, bara för att kunna "redovisa" mina resultat, som då
förhoppningsvis bara blir bättre! : ) Jag är så glad att jag tog beslutet att skriva om det här öppet i
vintras/våras. Hela jag känns lättare sen dess. Som att jag inte behöver bära hela tyngden själv inom mig,
utan få skriva om det, och visa lite bilder - på både de olika perukerna jag har, och på mitt eget hår.
Då är det som om jag får portionera ut det. Slänga ut lite, kunna släppa det, och sedan få era fina ord
som extra näring. Underbart. Ni är fina! : )
och på vissa ställen mindre. De "värsta" ställena just nu är bakpå hjässan (ironiskt nog där jag alltid har
MEST hår och mest volym i perukerna, fixeringen vid det området är hög...) och framtill, mest på ena sidan.
Ibland blir jag livrädd att det inte ska växa ut ordentligt där. Det är ju DÄR man ska ha mest hår! Att jag har
sjukt mycket hår i nacken och sådär är ju visserligen fantastiskt, det har varit fläckar där också som växt
ut jättebra! Så jag är hoppfull.... och livrädd.... at the same time....
Jag har en bekant, en skitfin tjej, som har alopeci (en sjukdom då man tappar håret) och hon har nyligen
börjat lägga ut bilder på sig själv helt utan peruk och jag tycker hon är så himla cool! För att inte tala om hur
vacker hon är, och hennes självförtroende gör henne bara ännu vackrare. När jag ser hennes bilder börjar jag
tänka att jag önskar att jag var sådär modig när jag hade rakat av mig mitt hår, och att jag hade vågat skriva
om det, visa bilder. Det var ju ganska coolt ändå. Det är ju ändå en ganska ovanlig frisyr på en tjej. Jag tycker
alltid att alla tjejer/kvinnor som är rakade är jättemodiga och tuffa. Man får ju några blickar lixom.... Men JAG
är väl inte sådär cool?! Näej... vad läskigt... : )
Den dagen jag rakade av mig håret så var det min älskade pojkvän som höll i trimmern och det var på hans
initiativ som vi gjorde det, han hjälpte mig att bryta beteendet (eftersom jag inte hade något att få tag i!) och han
var så JÄVLA fin emot mig. Det var i slutet på januari förra året. Efter det tror jag att vi gjorde det en eller två
gånger till när beroendet var för jobbigt för att bryta av egen kraft. Men sedan dess har det bara fått växa.
Stundtals ifred och stundtals med en jävligt dålig Ida som gör ALLT för att förstöra det. Emot min vilja.
Men ändå kan jag inte stå emot det.... Det är det jobbigaste av allt. Och det går verkligen upp & ner.
Men han är den bästa hjälpen, det största stödet, den varmaste famnen. Jag älskar honom för allt det.
Och så tittar jag på hennes fina bilder... och så vet jag att det FINNS bilder på mig när jag är rakad, från förra
året.... och så undrar jag om jag vågar lägga ut dem? Fan jag får ingen andra chans va? Om jag plötsligt skulle
känna mig ännu starkare och vilja gå UTAN, helt utan hår, så måste jag ju raka av mig det IGEN....?
Vill jag ens det? Vill ju inte "losa" längden jag jobbat på nu.... men det bästa vore ju verkligen om allt fick
möjlighet att börja växa samtidigt... så att inte kontrasten mellan det lång och det korta blev så stor...
Jag vet fan inte! Innerst inne har jag ju hur långt och tjockt hår som helst.... precis som när jag var liten.....
Äh, varför skulle jag INTE våga lägga ut bilder? Jag är ju mycket tuffare nu ändå.... thicker skin... ; )
: D : D : D Här, från februari 2011:
Fight fight fight! ♥
Hello..Sinnead O`Skitsnygg!
Du är så jävla tuff!! Jättevackra bilder!
Ida... Du är skitsnygg!
O-M-G! Vad vacker du är! det är bevisat... du passar i ALLT!! <3
Du är ju tuffa, fina coola Super-Ida så klart att du kan köra med rakat, eller i alla fall lägga upp bilder. Det som är så bra med dig är att du ser ju bra ut i precis alla frisyrer.
Vet att det där mer hår kan vara en "känslig" grej. För tio år sedan hade jag långt "hårdrockarhår" som jag typ alltid hade haft. Åtminstone sedan högstadiet. Men, så slog "gubbgenen" till och det började bli tunt på sina ställen... Så för nio år sedan köpte jag en rakapparat och sedan dess har håret aldrig varit längre än 3-4 mm... Men, det fungerar ju det också :)
Otroligt vacker även som rakad.
Men oj! Vackra fina Ida! Allt klär en skönhet!! Du är så stark!! Keep up girl ❤
Vackra, vackra du!
Jag tycker du ser ut som en edgy modell på de bilderna, jag tycker det är coolt! När du "kom ut" i våras så skrev jag att min kusin också har trichotillomani, och jag kan tänka mig att det fungerar som en reflex. När hon höll på och pilla uppe i virveln i hennes bakhuvud så tänkte hon inte ens på det det bara blev så typ. Nu vet jag inte hur hon har det med pillet som vi säger, men hon har alltid någon sunt om som reagerar när hon pillar. Det är tur att det finns hjälp, hos läkare eller hos pojkvänner : )
Vackra vackra Ida! Du är verkligen otroligt vacker, med eller utan hår!! Och du är stark och troligt duktig! <3
Du är så jävla snygg så du passar fan i allt! :)
Snyggt!
Du passar ju i allt! :D Snyggt!
Sjukt vacker i rakat hår alltså! Puss!
Du passar ju i vilken hårstil som helst! Du är vacker, det är inte håret som gör det!
Ida! Du är så sjukt snygg!!! Kort långt rakat spelar ingen roll!!!
För att va lite
Old fashion men skönheten sitter på
Insidan å du glänser!!
Du är så tuff som skriver om det!! Keep it up!
Puss å
Kram i massor!!
Du är ju jätte läcker. Men med ditt face passar du i allt.
Du är en sann inspirationskälla. Jag blir alltid glad av att läsa din blogg, även om det du skriver inte är "roligt" så är du stark. Och det smittar av sig.
<3
Wow, Ida! Både modigt och snyggt! :)
