And we've gone cuckoo....

Om man känner att man vill läsa en hel novell;
 
Alltså nu vet jag inte ens vart jag ska börja. Börja skriva, alltså. Föll ner i ett sånt depp-hål igen.
Faaan alltså. Orkar inte med att vara så jävla nere. Och det är inte ens tack vare läkarbesöket imorse,
jag har inte fått några besked om att jag inte kommer överleva veckan, eller sådär, men ändå så känner
jag mig helt helt nere. Efter ett telefonsamtal. Men.

Vi börjar med läkarbesöket. Klockan 9. Robin körde dit mig, med Eve & Källa i baksätet. Lovely,
då slapp jag gå hemifrån helt okristligt tidigt. Jag fick berätta, förklara, fylla i papper, och ligga ner på brits,
de lyssnade på hjärta, lungor, mage, kände, klämde, tog blodtryck och puls. Pulsen var bra. Blodtrycket var
visst lite högt men inte farligt, sa hon. Och depression, sa hon. Men det var ju inte så överraskande. Hon skrev
ut en Omeprazol-kur (som jag redan käkat till och från i över 1 år utan att veta om det gör något) för 4 veckor
för magen, och hon skulle även skicka en remiss till Psyk för samtalsterapi/medicinering och ÅTERIGEN att jag
vill ha hjälp för Trichotillomanin (bra, lite påtryck från fler håll, det behöver jag). Sedan fick jag lämna blodprov
och urinprov, och som vanligt var jag svårstucken. Blodådrorna lixom försvinner iväg när det är dags. Hoho?
När de väl fick tag i en så kunde jag ändå inte fylla alla rör (3 eller 4?) så hon fick sticka i andra armen också!
Uhu. Ida gillar INTE! Sen när de hade tömt mig på allt blod jag hade i kroppen (överdriva) så var det klart. 
Och jag har ont i armvecken. Buhu, buhu. De konstaterade på en gång att jag hade lågt blodsocker. 
- "Äter du ordentligt?", frågade sköterskan. 
- "Nääej!", svarade jag bestämt. För det är ju helt och hållet sant och det vet jag.

Det är ju ett jättestort problem men jag berättade även för dem att det inte är så lätt när man mår illa av det
mesta, om inte av ALLT (ja, t.o.m av vatten), och sen är det ju inte så lätt att äta skitbra när man inte har råd.  
Det är ju lättare första tiden efter lön, om man säger så... Sen har jag ingen ork. Ingen ork att planera eller
handla ordentligt. BRA. Bra neråtspiral, really. 

Så nu måste jag vänta en vecka tills jag kan ringa dit och höra om hur resten såg ut. Om de hittar några 
utomjordingar i mitt kiss eller så. 

Det blev ett billigt besök, 100 spänn bara eftersom jag nu är uppe i FRIKORT! Halleluja. Bring it on!, säger jag
bara, för nu har jag gratis sjukvård till oktober!! Jaaaaa! MEN, sen kom det där telefonsamtalet för en stund 
sedan som slog ner mig lite. Det var från Bettfysiologen där jag gått för käklåsningen. En liten check up sådär.
Och faktum är ju att käken inte alls blivit bättre, utan sämre. Det gick framåt efter jul & nyår, då kände jag en
stor förbättring men sen stod det stilla ett tag. Och nu har det blivit värre. Och nej, helt ärligt så gör jag inte mina
övningar lika flitigt som jag ska göra, för URSÄKTA, jag har tappat hoppet här nu. Över ett jävla HALVÅR har gått
och jag undrar om jag ska behöva stå och gapa gapa gapa upp & ner & fram & tillbaka & ut & in och stretch 
stretch, tänj tänj, tryck tryck, FÖR RESTEN AV MITT LIV? Det känns som att börja om igen varenda jävla dag
och jag blir så ledsen och förstörd av det här så jag känner mig som världens minsta lilla tönt!! Värre problem
kan man ju lixom HA, men jag är så less på att inte funka som jag ska!!! Käkhelvete!!!!! Jag börjar fan grina av
att bara skriva det här! Trots att jag gjort som jag ska så länge, så stannade det, och sen blev det sämre.
Så nu slarvar jag. What's the point?

Och vi pratade om att gjuta den där bettskenan, som vi inte kunde fixa när jag inte kunde gapa ordentligt
(..duhh...), för eftersom jag betalat över 3000 på tandvård (..käkvård..) i den här behandlingen så är det
bra om jag gör det så snart som möjligt för då blir det halva priset! Men det är fortfarande jättedyrt!! 
Jag måste alltså snabba mig att få detta gjort innan 29:e april, och det kommer att kosta runt 2000 kronor
(och då är det ändå halva priset alltså), ja plus alla jäkla bussresor då, om jag inte kan tajma in sjukbussen som är
gratis (yay!). Annars 160 spänn fram och tillbaka. Minst tre besök närmaste månaden. Hur ska jag kunna få
ihop allt det? Hur ska jag kunna låna och betala tillbaka det? Har jag ens tid och ork i kroppen? 

Nu tyckte inte ni att det lät som så mycket pengar. Men jag har inte de pengarna. Inte på kontot, inte i 
madrassen, och att behöva låna pengar känns fortfarande så skamligt och sorgligt, fast jag MÅSTE ju göra
det här nu. Annars blir det dubbelt så dyrt. Alltså jag är mitt i en fucking show snart, trycket blir snart för stort. 
Vet inte ens om jag vågar börja använda den för jag är så rädd att det ska låsas sådär som det gjorde i september.
Tänk om jag skulle vakna innan showen och inte kunna gapa igen. Jag är så jävla rädd.
Då är det ju helt jävla kört. Kan jag få börja efteråt?? 

Sen graden av sexighet man känner att ens behöva en bettskena, är ju omätbar. 
 

Och mest var det väl orden hon sa, "så det kanske blir lite bättre".

Kanske. Lite. Bättre?
Blir jag aldrig av med det här?
I'm sorry, men det är mer än jag klarar av isåfall.
Jag har inte kunnat sjunga som förut och inte kyssas ordentligt på över sex månader.
(Inte bita av saker, inte tugga som förut utan att få ont, men det är mindre problem än ovanstående)
Ska jag ha det såhär alltid? 
 


Det klarar jag nog inte av. Där går nog min gräns.
 

Postat av: Nina "Hela Sverige Bakar"

Vill bara skriva och säga att vi är fler som mått pissigt. Den här hösten och vintern har mer eller mindre sugit hästpung stundtals. Jag pajade både magen och ryggen av stress och oro direkt efter jul. Äter omeprazol för glatta livet och klarar mig inte alls utan just nu.

Vad jag hoppas att det löser sig med din käke, det låter fruktansvärt jobbigt! :(

Styrka och kramar till dig! Du är en fin tjej, glöm aldrig det! ❤

Svar: Kan det bero lite på att vi inte fick någon sommar förra året? Är det därför vi är ännu mer nere? Ingen solenergi här inte... Blir det ingen sommar i år så flyttar jag utomlands.. haha! (yeah right)

Tack snälla, krya på dig och hoppas du mår bättre snart! ♥
Ida

2013-03-18 @ 16:36:24
URL: http://www.femme.se/niiinis
Postat av: Petra

Usch vad jobbigt, dock låter det ju som att du hade en vettig läkare (händer ju inte för ofta). Kan man inte få något tillskott från FK för bettskena? De betalar ju för gymkort åt en del människor och det är ju inte lika viktigt som käkvård. Hoppas det löser sig på något sätt iallafall.

Svar: Jag kan ju alltid höra med dem, tack för tipset! Har inte ens kollat med mitt eget försäkringsbolag för SÅ DÅLIG KOLL har jag, jag orkar lixom inte ens tänka på telefonsamtal eller papper. Uäh.
Ida

2013-03-18 @ 19:45:45
Postat av: Melissa

I would like to send you a big hug!!! <3 hope things will work out for you soon! And thank you for being so nice and sweet for me!

2013-03-19 @ 14:26:33
Postat av: Patrik

Tror det finns ett samband mellan allt mående i den "onda" spiralen... Vet att det kan vara svårt att vända den, men kanske går med ett pyttesteg i taget. Märker själv om jag ätit dåligt en dag eller två, då mår jag inte alls bra... men med lite mat så ligger man snart på topp. Mat och vatten är ju bland det viktigaste kroppen behöver för att må bra och orka med... kolhydrater och fett som bränsle och energi, protein för att bygga upp och behålla muskler osv. Vitaminer och mineraler för att kroppens alla processer ska fungera fullt ut. Vatten för att allt ska fungera..... Missar man lite här och lite där så får man snart föjldfel lite här och där och till slut har man kanske sån otur att det blir kroniska följdfel, inflammationer och annat. Rutiner där man gör det enkelt kan vara ett bra steg i rätt riktning... Massa bla bla bla från mig... men vill som vanligt att du ska må bra.

Hoppas provsvaren ser bra ut så att du slipper ha något att oroa dig över i alla fall :)

2013-03-19 @ 19:41:28
URL: http://patrikludvigsson.se
Postat av: Linna

fina ida. jag blir så ledsen när jag läser detta- hur har det gått? har du fåt ihop pengarna? Du kan få lite av mig om du vill, och då menar jag få! Jag vet att vi inte känner varandra SÅ men jag tycker det är så tråkigt att du ska lida.

och det där med planering av mat känner jag igen. det har jag inte heller ork för. det är så förbannat tråkigt. jag tycker om mat men att laga den och planera går inte. jag kan planera roliga saker men har svårt att planera saker man SKA som vuxen. herregud jag blir 31 i år och jag känner mig verkligen inte som det. på gott o ont. men jag lär ju aldrig bli redo att tex skaffa barn om jag inte kan ta hand om mig själv? suck på mig.

stor kram på dig underbara!

2013-04-02 @ 11:53:39
URL: http://www.fairydiary.blogg.se

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Tack tack ♥


RSS 2.0