Igår diskade jag halva dagen. Om inte mer. Det avslöjar ju förstås hur jävla mycket jag hade att diska,
som stod framme i båda diskhoarna, och på heeeela diskbänken, och även på spisen. Det här är något som
jag har stora problem med, det blir lite som de där människorna man ser i programmet "Hoarders", och det
skrämmer fan skiten ur mig, att se, att "Shit, tänk om jag blir sån!". Häromveckan tog jag tag i sovrummet och
städade det, och möblerade om för att det skulle kännas lite nytt och bättre och kanske lite mer lättstädat även,

och igår var det alltså disken som var det stora projektet. Och jag gav mig fan inte! Hela gårdagen blev tillägnad
att bara få ordning där. Och HUR skrynkliga fingrar hade jag? ^^ Det känns fantastiskt att vakna idag, att gå ut
i köket och se att det är TOMT på saker där det igår var BERG. Jag skäms otroligt mycket för den här sidan hos
mig, jag bjuder aldrig hem folk, har folk hemma typ två gånger om året? Pinsamt!! Sorgligt och isolerat och jävligt!
Men nu har jag ett ryck, nu vill jag ändra på det, och då är det bara att kämpa på. Att jag lyckas fighta och vinna
över Trichotillomanin, som är det svåraste och tidigare oövervinnerliga problemet, det gör att jag känner att jag
borde ju fan kunna klara det här också. Sån här är jag, sån är min person, men jag måste vara MEDVETEN om
det och inte sätta mig i såna här situationer. Jag måste schemalägga mig själv. Här hemma. Skaffa de där sten-
hårda rutinerna som passar en ADHD-unge som jag, och många andra. Att göra, lixom. Och så måste jag göra det.
Fördela städuppgifter etc., på veckodagarna, så jag inte kan skjuta upp det i all oändlighet. Jag måste göra så,
det är kanske också lite pinsamt, men jag måste ju hitta något som funkar för MIG. Det gäller ALLT.

När jag efter semestern får ändrade arbetstider och inga fler jobbhelger, gäller det också att jag måste införa lite 
bättre rutiner i mitt liv. Jag kommer att vara ledig många fler dagar i veckorna, (jag kommer jobba lika många
timmar men genom att slippa helgjobbandet så blir det en stor skillnad!) som jag är ganska duktig på att stanna
uppe hela natten, och sova bort hela förmiddagarna, på. Men för att jag ska få ett bättre liv så VET jag att jag
måste bli bättre. På mycket. På att lägga mig, på att gå upp tidigare, på att äta på samma tider, på att hålla
ordning. Jag vet inte riktigt hur det ska kunna gå, men förhoppningsvis lär man sig. 

Bla bla bla. Jag har plockat fram min nya pyttelilla kaffebryggare som jag köpte för kanske två månader sedan!
Den fick inte PLATS FÖRUT! Trots att den är så pytteliten. Sex koppar brygger den som max.
Helt perfekt för en liten ensam person som jag. Kolla vilken liten raring! Inte mycket större än kaffepaketet!

Gårdagens matchiga frukostbilder, och snygga nya brickan! : )