tillsammans med texten;

"Hur länge ska man drömma om att kunna gå med håret såhär?
Jag har haft peruk sedan strax innan jag fyllde 16 år.
I höst fyller jag 29 (!!!) år och jag är så jävla kass.

Please, please help me...

JAG SKA KLARA DET."

Sedan hade jag länkat denna sida:
http://en.wikipedia.org/wiki/Trichotillomania



Och nu när jag står här, och kopierar det, så står jag med mitt eget hår.
Med två tofsar. Med hårspray. Efter en arbetsdag där jag mött kunder.
I mitt hår. Och jag har i nästan ett helt år, kunnat vara utan peruk.
Den 13:e mars är det ett år sedan jag fick min första frisyr, med mitt
hår, i vuxen ålder. Efter att ha dolt mitt hår med sjal sedan jag var 13-14.
Efter att ha haft peruk sedan, som ni läste, strax före 16 års ålder. 

Det är ju fan nästan ett jävla mirakel egentligen. Och jag gjorde allt själv.
Jag skrev att jag skulle klara det, jag hoppades, men FAN som jag tvivlade
ibland. Ofta. Och jag är så stolt över mig själv nu, att ord knappt räcker till.
Den här sjukdomen blir man inte frisk eller fri ifrån, men jag kämpar vidare
och jag LOVAR mig själv att jag alltid alltid ska vara starkare, än den.

♥