Det där var ju väldigt VÄLDIGT långt ifrån vad man skulle kunna kalla "en bra natt".
Suck. Hur trött jag än var så kunde jag inte somna. Hjärtat slog alldeles för fort och
hårt, trots att jag bara låg stilla. Tårarna kunde inte sluta rinna.

Kvävde ljuden med täcket, andnöd nära, och oj så mycket snor.

Jag är rädd att jag aldrig kommer att sluta sakna honom.