Det har aldrig varit ett problem förut.... ^^

Vad det växer! Det här jäkla håret, alltså. På bara två veckor!!

 
Crazy! : ) 
  

HÅRETNERÅT!



Idag körde jag HÅRETNERÅT! Tillsammans med mitt showgäng. Hmm, lilla tappra skaran som kom ikväll, alltså.
Det är lite svårt att få det att ligga ner såhär, det krävs lite spray och lite lite våld. Men det blev ju hur bra som
helst, tycker ni inte? ^^ JAG TYCKER DET IALLAFALL och det är ju det som räknas. Wohoo! :D



Köpte en såndär megastor glasslåda, ni vet, GB-favoriter.. IGÅR köpte jag den, tror jag ätit fyra glassar redan.
Såhär kan vi ju inte fortsätta, då är den ju slut om en vecka, max! Menjagärvuxenochbestämmersjäääälv.
 
 
 

Polka dot bikini

Oskar delade mitt fotoalbum på Facebook (Hair), med en massa fina ord, och jag blev SÅ glad och rörd... ♥
Det känns så bra att dela med sig av alla bilder och all framgång, det sporrar mig allt mer. Och när man får
en massa pepp och fina ord från andra blir man ännu starkare! I love it! No more hiding. 

Dags att gå ner och trycka in sista maskinen i torktumlaren! Jag har mjölkat ur den sista solen på balkongen
och än är det några timmar kvar till det är dags för träning ikväll... jag fortsätter att blunda för Det Enorma Diskberget
och undrar vad jag ska hitta på däremellan men det blir nog inte så mycket, jag har inte ätit frukost än, så jag
ska nog bara se till att duscha, och ÄTA, gärna på balkongen i sällskap av en Hus&Hem-tidning... : ) 
 
                      
                      
 
 
Lalala.
  

190

Tänk så mycket som kan hända på ett år.... vet att jag postade den här bilden för bara någon vecka sedan -
men att titta på den och minnas hopplösheten jag kände då, och sedan titta på den undre bilden som är tagen
nu ikväll och veta att jag kämpar så himla bra, känns så fantastiskt!! Jag visste inte då, att jag kunde! ♥
Eller, jag kunde inte då, men nu, nu kan jag. Nu kan jag.
 

190 dagar total awesomeness.
 
....fast nu borde jag verkligen sova... : ) 
 

Measure in love.

Idag var det dags att träffa sång- och dansfåglarna igen, ordinaaaarie övningsdag, ordinaaaarie tid och
ordinaaaaaarie övningslokal. HELKONSTIGT då vi inte varit där på länge, utan mest på Musikskolan och
nere i Bahcohallen osv... på alla möjliga dagar och tider... : ) Tyvärr fick vi veta att det lilla gigget vi skulle
göra på lördag kväll har blivit inställt, mycket trist. Så vi hade inget speciellt att öva inför ikväll, utan fick en 
lite annorlunda uppgift av Marcus. Först repade vi igenom "Seasons of love" ur musikalen Rent, och sen
blev vi indelade i tre grupper för att göra egen koreografi till varsin del i låten. HAHA! En kvart hade vi på oss
så det var ganska bråttom, vi var sex stycken i varje grupp och sen skulle vi framföra, samt lära de andra
grupperna den koreografi vi hittat på, och tillslut så satte vi ihop alltsammans. Det var kul! : D Sen tog vi lite
fika och vi i styrelsen hade lite möte, sen var det bye bye... och lika tomt igen.. ^^



 
Mitt hår har blivit "alldeles för långt" så jag har kört med peruken i en vecka nu, det har blivit så, inte bara p.g.a
längden, först var det mest för att det bara regnade hela tiden och det kändes inte så hårspraysvänligt.. då tog
jag "långhåret" så jag kunde ha regnjacka och luva! (Mohawken är ju lixom inte luv-vänlig heller...) Men nu känns
det så långt så jag inte vet hur jag ska fixa frisyren längre. Lyxproblem!! Inget problem jag NÅGONSIN haft i mitt
liv! Så nu är alltså frågan vad jag ska göra AV det. Trimma ner sidorna räcker nog inte, håret ovanpå är rätt så himla
långt på sina ställen, dock är det alldeles tillräckligt långt för att ha det neråt, SÅHÄR:

                  
 
, men då måste det klippas en hel del, det är alldeles för långt bakpå, så att säga. Hmm. Helt plötsligt står
jag här med val jag aldrig behövt ta, haha, på gott och ont, typ? Now this is tricky... det behövs MYCKET spray
för att orka hålla ner luggen såhär, mitt hår växer ju lixom BAKÅT som värsta lejonmanen... fan, what to do?
Vet inte om jag ska köra på kort och uppdatera frisyren lite eller bara låta det växa så det kanske blir långt 
någon gång igen? ^^ Kan inte förstå att jag ens KAN dividera om detta, det är ju helt underbart... : ) 
 
184 dagar.

För ett år sedan var det här ju en, för mig, nästan helt omöjlig dröm.
 

And look at me now ♥
 

Seger.

Kan ni fatta? Jag klarade det! Jag nådde ett stort mål!
På scenen med mitt eget hår, för första gången någonsin!
Helt helt helt underbart och otroligt. 



 
 
Som jag sett fram emot detta, som jag skrivit och kämpat och hoppats och längtat, inte alltid trott att
jag skulle klara det. Här är jag nu, här är beviset. JAG gjorde det här alldeles själv, med er som bästa 
stöd och bästa publik. Jag är så stolt över mig själv och hoppas att jag kommer att fortsätta vinna över
denna sjukdom varenda dag! Jag läser gamla inlägg i kategorin "In sickness and health", där jag skrivit
mycket och fotat både motgång och framgång inom Trichotillomanin. Det är så att man vill gå tillbaka i
tiden och bara krama om den där Ida:n, och säga att det kommer att bli bra! Att hon kommer att klara det!


 
 

Dagen före.

Sitter på golvet och klipper, och nålar, syr för hand, syr med maskin, det går i ett här hemma! : ) 
Snart dags för mig själv att bli lite fräsch och snygg också, med dusch och  smink och kläder.
Får inte glömma att äta lunch, också... Tänkte gå och handla men jag verkar inte hinna iväg
idag heller, jag har godisbrist! Har inte planerat någon middag för ikväll heller, har bara bananer
hemma, that won't do! ^^ Har valt att sova till 11:30 i några dagar nu, då har jag nätt och jämnt
fått mina 8 timmars sömn, somnar ju så sent.. inte bra! Ikväll kör vi produktionsrep nummer 2,
och imorgon är det genrep och premiär!! Weee! Ska försöka få till frisyrbytet ikväll också, 
har ju tänkt köra med långa peruken i första halvan, sen byta till MITT hår och min korta frisyr
i pausen, det är det enda stället där tid finns att byta. Det får funka! Testar ikväll! : ) 

Första gången på scen i mitt eget hår... amazing.. : ) 
 

5 dagar till premiär.

Har haft en grym, tuff, rolig, stressig, hård, bra, förjävlig och förträfflig träningshelg på scenen.
Är så trött och slut i kroppen att jag inte längre vet vem jag är. Eller varför.

Orkar inte vara vaken. Så här får ni bara en bild. Två, faktiskt. Stoltserar inför er och INFÖR MIG SJÄLV
att jag lyckas vara duktig trots att det här är en sådan period som lätt skulle knäcka mig, som alltid knäckt
mig, som alltid fått mig att skada mig själv och mitt hår mer än vanligt. NU är jag stressad, nu är det mycket.
Men jag är stark i min sjukdom, jag är duktig och jag är stolt, och jag försöker att påminna mig själv om det,
när andra saker går åt skogen. Du är så jävla bra Ida, glöm aldrig det. 

                 
 

Hair.

Håret, ja. Nästan ovant att se sig själv i långt nu igen. Men det är ju så fint! Åh. Borde variera mera.
Dags att tupera upp denna, som jag skrev tidigare ikväll... ^^

 

Haha, inte alltid så jävla top notch:

 
^^ 
 

141 days fighting / hairdo 3 weeks old.

Bättre & större bild på frisyren som lever och frodas.... :) 

 


Shit, jag är fortfarande vaken.
 


 . . . . . 



ELLER så kan man försöka lirka fram den lilla "luggen" man har, som inte ens växer åt det här hållet,
men försöka duger ju....? ^^ Genast ville det locka sig, eftersom jag tog lite vatten i håret, haha. Curly.

 
^^

Growth.

Men jävlar vad det växer! Som om DET var något negativt? No, not at all, men nu måste jag ju snart trimma
det IGEN om jag ska hålla snyggfrisyren snygg..... : )  Bara TIO DAGAR mellan bilderna, grow grow groooow! 


 

Jobb & hår & dans.

Tack för era fina kommentarer! Likaså på Facebook, jag kan nästan inte tacka tillräckligt för det fina stöd och
den peppen jag får från kompisar/läsare m.m. Helt underbart. Tänk att jag väntade så jävla länge med att prata
om det här. Med att berätta hur det var, med att visa hur jag ser ut, allt av rädsla för att inte bli accepterad,
att inte känna mig fin längre, osv. Och nu är ju allt lixom bättre än jag någonsin kunnat drömma om, på den
fronten. Jag kämpar fortfarande varje dag för att inte halka tillbaka i gamla dumma vanor. Men det är en nystart
IGEN nu med egna frisyren, med att ha håret fritt, med att verkligen vara sig själv. Det är nytt, det är bra.

    
 
Nu är klockan 22:40, efter jobbet promenerade jag direkt till showträningen - i 50 minusgrader!! Eller 5, men typ
och tyvärr missade en massa då jag kom seeeent, buuuu för alla tisdagar när jobbet inkräktar på mitt "kärleksliv",
dvs show.... ^^ Så dagen har varit låååång, och nu ska jag varva ner på nåt vänster, fixa lite middag samt lunch
till imorgon,  FÖRRESTEN har jag haft min egen frilla på JOBBET!! Det kändes lite pirrigt men det gick bra!
Imorgon jobbar jag med en annan kollega än idag, får nog förvarna henne också innan jag kommer.. Haha.

Awmylaaawrd vad jag måste sätta fart med att fixa scenkläder. Nästa vecka ska vi öva med dem PÅ.
Jag HAR INGA ÄN. Så.... ja. Det. Måste. Jag. Göra.

Men nu.... mat. Typ. Nåt.
  

Måndag ute i det fria! : )

Idag fick jag besök av lillasyster strax före 12, jag var nere lite i tvättstugan och sprang, men vi hann dricka
kaffe och prata innan hon stack iväg en sväng. Jag slängde in tvätten på tork, sminkade mig, fixade frillan (!!)
och sen stack jag iväg för att möta henne igen, så vi kunde käka lunch ihop. 


                           Mina fönsterlyktor, VS lamporna i foajén på lillasysters jobb.

                                       

Titta, ute bland folk med MITT HÅR! Big big big. Först på Donken, sedan på Rusta. Där passade jag på att
köpa en stor fin spegel, lite impuls sådär... det får man.... : ) 

                                      

Sen hämtade vi kidsen; Leo & Viggo, och åkte hemåt. De tyckte håret var coolt. Bra. ^^ Hanna stack iväg på
ett möte och jag passade kidsen, lagade mat, sen kom Eve, och vi har spelat lite kort och ritat och haft det bra!
Och sen kom Hanna hem igen, och lite snack och kramar och godis, och kidsen hopp-i-säng, och sen stack
jag & Eve före 21 så vi hann gå in på Ica och handla. Jag köpte en stor hårspraaaay! Yaaay! Cuz I need now!

 
     Hehe, det var ju fucking AS-KALLT UTE! Öronmuffar, check, frisyren = inte mössvänlig typ... ^^



       Mood:                    

                             "Ja men djurens konung brukar väl ha lite mera hååår?" Hähä.
 
Iiiiihh, stooor spraaaay... first time first time. Alltså det här känns så BRA! Fattar ni hur längesedan det var
jag hade mitt hår ute i friska luften lixom? Inte sedan jag var 14, inte på 15 ÅR! I över halva mitt liv har jag 
dolt mitt hår. Fucking sick. Här har ni en liten plutt-Ida på 14 år, med två tofsar & sjal:

                                      

Sådär hade jag mitt hår, tills det plötsligt blev för lite hår för att sätta upp i tofsar.... : / 
Här kommer en bonusbild från Lekis, som slank med av bara farten, hehe, den låg ju så söt där i lådan!

                                       

Så där ja. Det var det det. ^^
 

Idag skulle Dawid ha fyllt 29 år, förresten. Han som inte ens hann fylla 16. 
Det uppmärksammar jag och tänder ett par ljus för honom. För honom, som jag älskade så. 

                                       
 

Imorgon ska Eve äntligen få sin efterlängtade operation och jag tänker på henne och hoppas allt går så himla
superbra imorgon! ♥ Och läk läk läk fint nu så du kan dansa med oss snart igen! Love love!
 
  

JAG HAR EN EGEN FRISYR!

Nu är det äntligen gjort!! Så jävla fantastiskt! Stolthet, åååhh så pirrigt det var men ÅH SÅ BRA!
Fick hjälp av Elin, som höll i trimmern - och blev helt hårig på köpet, sorry - att få till denna snygga
frisyr idag! Och sen showtränade jag utan peruk för första gången i hela mitt liv. Så jävla magisk dag. 

                       
                       

Haha, kommer inte kunna sluta fotografera håret! Jag är så otroligt stolt! 
Har så sjukt ont i huvudet, har ätit dåligt och så var jag så spänd över håret, att visa det bland folk, så mega-
värken slog till efter halva övningen ungefär. It won't stop. Måste äta lite, och sen ska jag fortsätta med lite
ritjobb trots att jag hellre skulle gå och lägga mig. Men jag är ju en nattjobbare. Och det måste bli klart...

Underbara dag.
   

Kick in, kick in.

Idag efter jobbet hade jag kvalitetstid med Bea, först på Playa del Solariet, sedan Coop och sen
lite middag på Max! Omnomnom... Och nu är klockan över ett, jag har fixat jobblunch till imorgon,
dags för en alldeles för sen dusch och sen HOPPAS jag att tabletten jag tog för en stund sedan
bara kickar igång som fasen! Sleep sleep sleep! : ) 

Först vill jag bara dela med mig av gårdagens/nattens bilder på håret, inte fullt så lockigt som det brukar 
vara, men ganska tjock och långt och fint efter 110 dagars växande, kämpande och joyful cheering! : ) 


 
På sista bilden har jag borstat lite brun/svart ögonskugga precis i hårfästet. Det är fortfarande rätt glest...
   

Suget.

Nu är det jobbigt med håret. VILL verkligen bara ge upp ibland, fast inte för att jag inte orkar mer
ÖVERHUVUDTAGET utan för att jag bara inte orkar vara stark just precis NU... Make any sense?
Men jag ska inte, jag ska inte, jag ska inte... det är bara så... frustrerande ibland. Man är van att
lindra sin stress / ånget / oro på ett sätt, och nu får jag inte det längre, jag SKA inte det längre, 
och jag har inte ersatt det med ett ANNAT sätt utan bara... låtit bli. Ibland äter det upp en inifrån. 



det är så himla konstigt egentligen
att jag klarar det här
när så många andra saker är så jobbiga
som om jag hämtar styrka ur 
en av mitt livs svåraste perioder
och bara gör det
trots att jag borde falla
så mycket djupare 
in i det
 
 
 

Glasses and hairdo's.

Glasögon all day! Man kanske skulle pröva att gå utanför dörren med dem nångång så man vet om det funkar. 
Så man inte vinglar ner i nåt dike eller så. Jag behöver gå och handla. Men inte nu mitt i natten. Om jag mår okej
imorgon så kanske man kan testa? I needz milkz. And candyz... 

             
             
 
Är lite splittrad i min hårfråga också. För det första - det går fortfarande jättebra trots att det är tungt ibland, 
jag utsätts för prövningar hela tiden men jag klarar av dem och det gör mig stolt. Håret växer och det är tjockt
och starkt. Men jävligt lockigt. Så jag tycker ju INTE om frisyren som den är nu, som den av sig själv växer ut,
men det är fint när det blir längre. Om jag inte ska ta och raka bort allt på sidorna nu och behålla en mohawk.
Har aldrig kunnat göra det förut då jag inte låtit håret vara, jag har inte haft såhär mycket hår OVANPÅ huvudet
sedan mina unga tonår. Eller typ, strax innan dess. (mängdmässigt, inte längdmässigt) Det här är ett jävla gyllene
tillfälle att prova den frillan. Inte tänka att jag "förlorar" en massa tid som håret på sidorna växt. Jag vill ju
faktiskt testa. Det är dags snart. Dags för plattången, och dags för sprayen, och dags att testa den där jävla
frisryen en jävla gång för alla... : ) Jag har varit så jävla duktig, så jääävla duktig & stark!! ♥ 
 

100 days!!!

2014-02-20. 
Big day.

100 DAGAR ryckfri.
Fuck you, Trichotillomani, jag ska besegra dig, varenda jävla dag!! 

: ) 

 
STRONG AND AWESOME.
 

Nominering!

Eija Salminen har blivit nominerad för bästa reportage hos http://gratistidningarna.se/ -
med reportaget om mig & trichotillomanin! (en av tre nominerade i kategori: Personporträtt)
Jättekul för oss båda, tycker jag!! Nu håller vi tummarna för att hon tar hem det här,
det är hon SÅ VÄRD!  Heja Eija! ♥ :D 
 

 

Trich - I'm gonna win!

Känslan när man får lyckotårar över sin egen insats, över sitt envisa kämpande mot en sjukdom
som alltid varit starkare än jag själv. Nu, 18 år senare, är det JAG som håller i tyglarna. Jag!!
Står i badrummet med hårspray, plattar lite med plattången (inser att jag behöver köpa en mindre),
sprayar, fixar, lyckotårar. Stolthet. Över mig SJÄLV. Världens bästa känsla. 



Världens snällaste lilla mohawk:

  

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0