Igår var det två år sedan min bästa älskade lilla kattsambo lämnade mig ensam här i vår lägenhet.
Efter upptäckta juvertumörer fick hon leva så länge hon mådde bra, eftersom det inte var någon idé
med operation p.g.a. hennes ålder, sa veterinären. Det var världens svåraste beslut att ta, när den
dagen väl kom. När jag märkte att hon började kissa inne igen, när hon slutade äta som vanligt,
när hon andades konstigt. Jag grät och grät och grät och köpte henns favoritmat i hela världen,
räkor som jag skalade med världens tyngsta hjärta, den där sista kvällen. För det var precis det jag
var rädd för - att det skulle bli den sista kvällen. Jag sov tätt intill henne den natten. Åkte till veterinären,
och fick åka hem utan henne. Med en tom kattbur. Usch nu börjar jag gråta igen. Min älskade saknade
Bellskling. Och häääär kommer den låten som passade så bra då, som jag gråter foder till varenda
gång jag hör. Uääähähähhh. Borde inte ens lyssna på den. Meeen det gör jag ändå. Fan. : ( 

        

Fortfarande en av favvisarna, och den passar min röst & mitt röstläge perfekt. Danke danke bästa Sia,
för alla fantastiska låtar, för KÄNSLOR och mörker och huvudet på spiken o.s.v. I love you.

Och en efter en raseras sommarens planer, vilket har gjort mig ledsen hela kvällen, men jag får väl tänka
om, hitta på något annat, se till att få en del gjort ändå. Det är ju bara att göra något, lixom. På nåt sätt.

Ta alla de där andra pengarna och gå till tatueringsstudion istället. Typ. Glad sommar! ^^ 

Alla människor ba "ÅH VAD SKÖNT DET ÄR UTE, VÄRSTA SOMMARDAGEN, ÅÅÅH VAD VI ÄR LEDIGA
OCH LYXIGA OCH NJUTER AV VÄDRET" and I'm like "ÅH VAD JAG ÄR BITTER HÄR INNE PÅ JOBBET
I JEANS OCH DUBBLA TRÖJOR." That sums it up, ungefär. Efter jobbet gick jag och handlade och sen
gick jag hem, och jag höll nästan på att svettas ihjäl i mina svarta jeans! Kunde ju iallafall ta av mig en av
tröjorna men byxorna tar man ju inte av sig hur som helst. ^^ Uhh. Jag FÖRSTÅR att ni haft det bra idag,
människor. Jag är mycket mycket avundsjuk.... : )

Så, då var man hemma då, och jag gör INGENTING. Jag tog av mig alla kläder, så när som på trosorna,
och tog en glass. Wohoo! Så kul har vi det. Klockan 20 är det dags att repa, SISTERS fick nämligen ett
gig nu på lördag! (Jag, Elin, Jonas) Det är ett gäng som har "After Golf Party" på Klara Hall, och det känns
skitkul att få vara med och rocka loss! Det är nu på lördag alltså, den 4/7, endast förköp, kom och dansa!! :D

Kanske tror man att det är de mörka årstiderna som är de svåraste, de värsta, de mest ensamma.
Men det slår mig alltid hur det är sommaren som blir den där värsta årstiden.
Det kommer alltid som ett svidande sår i hjärtat, när det luktar sol, gräs, himmel. 
Ballerinaskor och ingen att hålla i handen. Varmt på balkongen och ingen picknick. 

Pick Nick.

Vad fan. Har stått hela dagen på jobbet och tänkt och saknat Niklas, något så otroligt onödigt mycket.
Tog en promenad efter jobbet, alldeles ensam. Ner på stan, upp via Tullgatan, till kyrkogården.
Plockade en blomma och satte mig hos Dawid en stund. Var det för att HAN inte skulle känna sig ensam,
eller för att JAG inte skulle känna mig ensam? 

Hur som haver så fungerar det ju såklart inte. Man känner sig faktiskt inte så mycket mindre ensam när
man sitter vid sitt ex's grav. "Tills döden skiljer oss åt", o.s.v. Och samtidigt tänker jag på Niklas.

Har jag ett hål i bröstet? Jag vet inte om det ekar tomt eller om det kanske är så pass fullt att det aldrig
mer går att släppa in någon där. Fullt av känslor jag hade, känslor jag kanske fortfarande har, på något sätt,
fullt av obesvarade frågor, handlingar, en rädsla, en saknad. Kanske världens mest fulla hål, då.

Allt minner om honom och ändå gjorde han aldrig direkt något. Vilken fantastisk bedrift ändå.
Oh well, there were words... *suckar tungt*  .... *suckar åt faktumet att jag skriver att jag suckar tungt*

Det som var, när det var,
var ändå allt jag någonsin velat ha.

 

Fyra år senare står det kvar. Där, och överallt.

Redigt deppigt? Ibland måste man få skriva av sig. Och vem bryr sig, egentligen? Sånt är livet, va?
  

Idag blev det visste en heldag på balkongen! Först för lite solning (mellan molnen), frukost,
läsa nya Hus & Hemtidningen, och sedan fick jag sån lust att rita! Så jag plockade fram pennor
och papper... och sen höll jag på i ungefär 7 timmar, tills kroppen ba AJ VAD ONT JAG HAR,
och så var jag dessutom väääldigrt kissnödig, och blev precis klar med den sista teckningen.
Phu. Här kommer lite av dagens bilder:

 

Sådärja, en riktigt bra slappkväll efter jobbet, i soffan under en filt, och fem avsnitt Vänner.
Time for bed.

It just kinda gets you crying a little now and then.

 

Fortfarande SÅ förkyld. Mitt ansikte gör ont. Min käke gör ondare. 
Huvudet tuuuungt. Jobb 10-19 och sedan styrelsemöte till 22:20. 
Fan, det var inte bra, får panik och vill grina, måste sova helst NYSS
men måste laga middag, och duscha samtidigt, ungefär, sedan upp 
alldeles för tidigt och sedan befinna mig hos doktorn kl 8. Hur ska jag
kunna somna ens? Och sedan till jobbet. Jag HOPPAS jag hinner hem 
emellan så jag kan sminka mig innan jobbet, så slipper jag iallafall göra
det sådär supertidigt. Uhh. Krångla såhär med mina morgonrutiner.
Det är INTE bra. Inte inte bra....  

#hartypaspergerellernåt



Update: Och FAN vad jag saknar och behöver mina sömntabletter nu.
De där som verkligen knockade en, som gjorde en trött, full, yada yada.
Nu äter jag Circadin som knappast är något knock-out-piller (dessutom
smakar de obehagligt likt mina lithiumtabletter som jag åt förut, blä!) 
utan bara tillför lite ämne - melatonin - som man redan har i kroppen
och är det ämne som talar om för en att man ska varva ner, lägga sig,
typ. Min kropp är ändå inte riktigt med på detta. Och nu behöver jag
något mer snabbverkande. MEN! Det har jag inte.

EQUALS stress EQUALS ännu svårare att få ro EQUALS mer stress.

Ja ni hör ju. 
 

Zzzzååå... trött.... sova i soffan lite? NÄ inte klockan tio i nio. Det vore ju raktigenom stupid.
Har lagt fram lite hamburgare & bröd för upptining, så jag kan ju iofs inte börja med mat riktigt ÄN,
och det är så ljust ute.. man tror inte att klockan är så mycket som den faktiskt är. Men jag är så trött.
Iallafall. Sov på lunchen som vanligt. Trött trött trött. Imorgon har vi styrelsemöte direkt efter jobbet,

så det blir en lång dag, och på onsdag måste jag upp jäääättetidigt för jag ska på läkarbesök innan
jobbet, redan kl 8! Det är lixom då jag vanligtvis brukar gå upp när jag jobbar... uhu. Känns väldigt tungt
för mig som har så himla svårt att sova.. Så imorgon kväll måste jag lägga mig extra tidigt. Och lyckas
somna på nåt sätt. Kanske borde stanna hemma från det där mötet egentligen. Hmm.

Nä, men om man skulle ta och......





Äh jag vet inte. 
 

Och så tittar man på filmen "The impossible" som handlar om tsunamin i Thailand,
(3:an just nu) och plötsligt känns alla ens problem ganska små i jämförelse.

Ändå.

 : (  ♥ 

Vilken hemsk historia, vilket hemskt öde.
 
 

Det är så många känslor som kommer till mig, saker jag vill uttrycka, när jag går ensam, en sommarkväll
som denna, till Ica Maxi. Så fånigt egentligen hur något så simpelt kan påminna om något så stort.   
Det var verkligen så stort, den största kärleken, de allra bästa dagarna. Som dessvärre varvades med
de allra värsta, ledsnaste. Jag måste påminna mig själv om det ibland - hur ledsen han gjorde mig.
Men jag kommer aldrig glömma, och jag vet inte om jag någonsin kommer kunna släppa allt det där
som var allt jag ville ha. I all sin enkelhet. På en grusgång på väg till Ica, t.ex. Här gick jag så många
gånger med honom, med hans hand i min. Kanske var jag aldrig i hans hjärta lika mycket som han var
i mitt. Kanske älskade han mig aldrig. Det är så mycket saker som aldrig borde ha hänt, om det vore så.

Kanske var det bara jag som kände en sån sammanhörighet. Jag undrar fortfarande om det inte är så
att han ska finnas i mitt liv på något sätt, om det lixom är meningen så. Men nu har han ju faktiskt gjort
allt för att det inte ska vara så. Och varje gång jag släppt in honom i livet igen, så har det varit med mitt
eget välmående som insats, som alltid offrats, efter ett litet tag. Jag försökte verkligen. Verkligen.

"Old ways won't open new doors.", läste jag imorse.
Jag vet inte ens om jag försöker öppna några dörrar, eller om jag helt enkelt satt mig bakom min egen,
låst den, och kastat bort nyckeln, ungefär.

Det är svårt att tänka på det här, det får mig fortfarande att gråta. Bilder får mig fortfarande att tappa bort
mig själv, i mig själv. Ett liv som egentligen aldrig hann börja, eftersom han alltid backade undan när jag kom
tillräckligt nära. -"Ska vi titta på lägenheter nu, älskling?"

-"Jag vet inte om jag någonsin kommer att vilja bo med dig."

Said by the same person. Ångrar jag att jag träffade honom, att han ens har varit i mitt liv? Många gånger
känner jag så, för såret som det lämnat efter sig vet jag inte hur jag någonsin ska kunna läka. Eller hur jag
någonsin ska kunna lita på en människa, ever. Samtidigt vill jag inget annat än att bara vara där, just där 
och då, när det var bra. När det var han & jag. 

Men det var kanske aldrig han & jag. 

 

 

 

 

 

Från december 2010 till juli 2013 så trodde jag det iallafall.
Och tyvärr mycket mycket långt efter det. 

Gammal midsommarbild VS midsommarbild igår.

            Då: Riktiga blommor, hår av plast.                                  Nu: Blommor i plast, riktigt hår.
                                                                                ♥


                                                             Helt fantastiskt, faktiskt.

 

Även om jag önskar att det växte myyyycket fortare.... ^^
 



...fast, alltså, ganska långt ÄR det ju... här, dagen-efter-dvs-idag-bilder:

I all sin enkelhet, hos familjen Furin. ♥
Medverkande: Jag, Elin, Herman, Maja, Molly, Annelie, Micke, Lucas & Clara.
Klänning (med leggings under), blommor i håret, god mat, dryck, stor god PAJ.
Fin kväll, och hemma strax efter klockan 22. Kan vara någon slags rekord? ^^

            Redo att gå, jacka och vantar på!                                               Välkomstbubbel.

Min used-to-be svärmor sms:ade och önskade glad midsommar.
Det känns fint att hon, och de, tänker på mig ibland.

I miss them all so much.

♥

Igår låg jag hemma sjuk och eländig hela dagen, och när känner man sig som mest ensam?
Jo, exakt just då. Och på högtider. Av någon himla anledning.
Som mest ensam.

Som just idag.

Som ganska ofta.

 

 

 
Jag har en såndär dag idag då jag typ gråter åt allt, och sedan skrattar rakt ut åt en helt annan sak.
Gaaaanska mycket "känslorna utanpå", lite mer än vanligt. Dansar runt lite, naken. Gråter lite till.
Nåja.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Om en månad (och två dagar) så har det gått två år. 
 

Såååå, nu har jag väl nått kulmen av den här förkylningen? Det började ju lite lätt i måndags... sedan var
det rejält snorigt i tisdags. IGÅR på jobbet var inte fagert, fick snyta mig konstant och jag nös och nös,
sen började även ögonen rinna, och blev röda, och matchade mina söndersnutna näsborrar. Sexy time.

Fy faaaan vad tråkigt, men idag är jag iallafall ledig, t.o.m. på söndag! Jaaaa, vad skönt, så kan jag tillfriskna
HEMMA istället. Helst IDAG så jag är frisk imorgon, dvs midsommar. Idag är det fortfarande väldigt snorigt,
både rinnigt och täppt at the same time, tung i huvudet... tårarna.. check. Har tvättid, så har ju inte så mycket
att göra idag. Skönt. Nu ska jag göra mig en stor smoothie fylld med vitaminer, ingefära och rödbetsjuice och
blåbär och mango och jordgubbar och hela baletten. KAN hända att jag OCKSÅ gör en stor kopp té, just to
be sure. Cold - go away.

Gårdagsbilder. Har inga som HELST planer på att gå i närheten av mitt smink idag.. ^^
 

Poppar jag popcorn? Jaha. Ja jag behövde tydligen lite muta för att diska. Haha.



Dansar jag mer än jag diskar?
Ja, ganska troligt.



Postade jag nyss en video på instagram där jag gör just detta?
Bevisligen.



Hmm.
 

Blir ju nästan löjligt förtjust så fort jag ser en bena i mitt hår. En bena! I MITT hår! Haha. Tänka sig... ♥
 

Okej nu måste jag nästan ta ett litet allvarligt snack med mig själv. Hörrudu Ida, lixom.
Häromdagen var jag och handlade lax. Ni vet sånadär frysta filéer, fyra stycken. Jag var lite osäker
på om jag hade lax hemma då. Men det hade jag! Oh well, en massa lax är ju bra att ha, då jag tenderar
att grilla en del lax på sommaren. Sen köpte jag frysta räkor med skal på häromdagen, och någon mer
fiskpryl, nåt sprödbakat med fyllning ala Lidl? Trevligt! Man borde äta lite mer fisk.

Och så idag. När jag var på Ica. Då tog det kanske nya höjder. Med mig hem i påsen har jag då alltså
ännu en förpackning med frysta laxfiléer (Hallå den kostade bara 39 kronor juu! Bunkra!) men även en
glasburk med handskalade räkor (godast, och väldigt lyxigt!)... en burk kräftstjärtar... och ännu mer 
lax - kallrökt. Alltså sluta köp fisk nu, Ida! Förut hade jag inte råd att köpa någon mat, men nu har jag
kommit till att köpa så mycket mat som jag inte ens hinner äta upp! Det är ju inte heller braaa! 

Kan vara det lyxigaste problemet jag någonsin haft. Ungefär på samma plats som att håret är så långt
och bångstyrigt att jag inte har en klockren frisyr. MEN JAG HAR JU HÅR, hallååå, som jag längtat efter
i mer än halva mitt liv. ♥ Mat är ju också trevligt lixom. Men nu får jag se till att vara lite smart och inte
öppna allt på en gång. För då blir det lite svårt att hinna med. 

^^

Och äntligen dansar de sin vals, klockan snart-halv-ett på natten.
Nej, jag har inte följt prinsbröllopet hela dagen. Jag jobbade till klockan 18 men hann kika lite 
hemma hos Furin, det har stått på i bakgrunden hela kvällen typ. Ville bara se dem svänga runt
litegrann nu. Fint. De skulle nog kunnat slappna av lite mer i höfterna, men... ; ) Hihi. Rart.

Ja jag blev alltså bjuden på middag ikväll, supergott med massa kött och sallad och färskpotatis!
Nu ska jag fixa lite matlåda till imorgon, mindes ju nu att jag skulle HANDLAT eftersom jag inte har
några tomater! Så det blir en "dålig" sallad der här... ^^ ( - men med goda räkor!)

Sen blir det sängen, och jobb imorgon också. Nattinatt! ♥
  






...sex månader till Lucia förresten. Hur galet?

 

Åhh, jag gillar verkligen min fina hårfärg, tjohoo tjohoo! Undrar hur den kommer att sitta, man har ju hört
att det måste underhållas rätt ofta.. hur som haver så är mitt hår ju mörkt under, så det lär ju inte bli rosa
eller orange..? Vi får se helt enkelt! So far - so himla good! 

                                                                                                 Och ögonen blir ännu grönare...  ^^

 

Imorgon ska jag hoppa in och jobba eftermiddag på min annars lediga dag, innan dess ska jag hinna med lite
sushilunch med "Kulturklubben" (fniss fniss) och sedan på kvällen EFTER jobbet så blir det terminsavslutning
med showgruppen minsann. Jag kommer ju dock komma lite sent då, vilket är lite olyckligt. SEN är det ledig
fredag, det ska bli supernice väder, tjohoo, och sedan jobba lördag t.o.m. onsdag. Uh. Känns lååångt. Jobba 9
dagar av 10 lixom! (Fast en är bara halv, but stiiiiill...) På onsdagsmorgonen måste jag dessutom gå upp minst
en timme tidigare då jag ska på återbesök och kolla upp blodtrycket igen. (Och nästa vecka typ TVÅ TIMMAR
tidigare för då ska jag vara där ääännu tidigare för läkarbesök....!)



Ja, jag var där imorse också. Det såg bra ut! YEEEES. Medicineringen funkar, m.a.o. Happy happy.
MVH / Den 30-åriga tanten

Oj, jag tog ju en massa bilder i söndags också, då det blev Stockholmsresa. (Det låter nästan lite långt när
man skriver så, men det är 40 minuter bort med tåget...) ^^ Io fick en lucka på ca 5 timmar och då passade
vi på att ses! Jag åkte in vid tolvsnåret och sen möttes vi på Centralen, promenerade, åt lunch (jag provade
dumplings för första gången, mums!) och sedan efter en kisspaus i hans lya i sjöstan, så tog vi ett riktigt
skogsäventyr i Nackareservatet! Han med sin grymma kamera och jag med min mobil.. ^^

 

Sådärja, studentinlägget och även middagen avklarad... let's continue.. ^^

I lördags var det nationaldagen! Kan väl inte påstå att den FIRADES nämnvärt, hur som haver så träffades
jag, Hanna & hela familjen Furin, först för lite handling (bl.a. en påse lösgodis för 199 spänn....), sedan för att
förflytta lite ved, inför ett kommande altanbygge. Sedan grillning! Nom nom. Och godiset blev mestadels orört,
så även tårtan som jag & Hanna tog med, haha! Vi var ju mätta på allt gott kött... (och obs: förrätten, obs: löjrom)
Och sen då! Hur jävla superspontant som helst så blev det klippstuga i köket och Elin friserade och färgade allt 
som kom i hennes väg, dvs. jag & Hanna. Haha! Och hallå, hur länge har jag väntat på att få färga mitt hår PÅ
RIKTIGT? Det här var ju lixom FÖRSTA GÅNGEN! (minus de gånger då jag färgat min fläckvisa hårväxt för att
matcha färgen på peruken - det har ju aldrig direkt SYNTS, therefor, det här är PÅ RIKTIGT) Och det blev rött!
Läskigt, fantastiskt! : D 

Här kommer lite blandade bilder från lördagen!

 

Men jävla skithelvete. Satt här och skrev ett ganska så långt jävla inlägg, med update ända sedan i torsdags
eftersom jag uppenbarligen inte är så jävla aktiv här. Och så började internet störa sig lite. Det brukar ju
ordna upp sig ändå, för det blir ett sånthär "Vi sparade ditt inlägg eftersom sidan stängdes ner oväntat!" -
vilket det nyss BLEV, tjohoo - skulle fortsätta inlägget, varpå internet störade sig IGEN och nu är allt
borta. Måååååhhhhh. Dagens i-landsproblem, men jag orkar knappt återskapa det. Blir så less.

Klockan är dessutom 21:30 och jag skulle ju börja med middag när det var klart.....

JAJA. I korta drag och inte alls så fantastiskt som jag skrivit tidigare; Torsdags: Tvättid kl 8 - 12 och
sedan lite ärenden på stan med lillasyster, såsom apoteket, varsin optiker, Försäkringskassan (där jag 

inte kom en endaste liten centimeter framåt i mitt uppenbarligen mycket krångliga ärende - som inte 
alls är så jävla krångligt egentligen) - sen blev det lite pizzalunch och sedan även fika.

Och sedan blev det FREDAG och dags för SOMMAR och student här i Enköping! How emotional! 
Vi var nere på stan och hurrade för Jessica och alla andra! Här kommer en hel drös med bilder:

Bilder från exakt ett år sedan.... ^^ Håååret! ♥ Growin' growin'.

Jaaa, nu är fem arbetsdagar förbi, och jag har helg! Hurra hurra : ) 

Och det bara blåser och blåser och blåser! Hoppas det inte blir repris på sommaren 2012, det var en 
riktig jävla skitsommar, hade typ inte shorts en enda dag, det var bara molnigt, och blåsigt, kallt
och jävligt. Fy fan! Idag är det 3:e juni och det känns som... mars, typ. Men nu ska det börja ordna
upp sig, lite smått, ser det ut som. Hoppashoppashoppas.

 

Jag var lite pepp efter jobbet och ba "Ska jag gå ut och springa?", men sen så sträckte sig tanken
åtminstone till "Nja, men jag kanske skulle ta vara på energin och STÄDA lite istället?" - som slutligen
förvandlades till ett "Oj vad trött jag blev, kanske ska lägga mig i soffan lite..". Haha. Lame. 

Jag var t.o.m så pepp så jag gick ner och bokade om min tvättid imorgon, från klockan 12, till klockan
8 istället! Whatta hell? Men jag tänkte att jag får ju lite mer dag över, till annat jag behöver göra, om jag 
börjar 4 timmar tidigare... så, ja, det var väl ungefär ruskigt vuxet av mig.

Håhå.

Kanske borde börja med middag istället för att lägga mig, så jag inte äter klockan 23:30 "som vanligt".
Det är typ en skitdålig middagstid, sägs det. (Nu är klockan 21:15 så det är ju sent redan som det är)

Men men, så länge man får äta, så ska man ju inte gnälla.

Jobba jobba jooobaaaa.. Lördag, söndag, måndag, tisdag är avklarade - en dag till, 

sen blir det fyradagarshelg igen! Ja! Och det ska bli finare väder, det ser jag fram emot.
På fredag är det student här i stan, då ska jag ner och titta och gratulera bl.a. Jessica!
Wohoo! Tänk att det gått *viskar* 12 ÅR sedan jag och min klass tog studenten... 
Herrejävlar alltså. o_O   Det var en helt fantastisk dag! Och faktiskt hela tre fantastiska
år på världens bästa estetlinje. Hmm.  ♥

Ikväll direkt efter jobbet var det styrelsemöte, kom hem kvart i elva, och nu är det alltså
matlagning som pågår. Ska fixa lite lunchlåda till imorgon också. Full fart mot torsdagshelg!

Jag & dåvarande klasskompisen Fia (som jag fick detta kort ifrån igår!) på lägerskola, anno 1992...
- är jag nästan helt jävla jättesäker på, alternativt 1993! Hoho, sicka sötnosar! ^^